Min passion

Avkastningen i Not For profit företag utgörs
av den nytta man skapar för medborgarna och samhället.

NFP-företag.

Den vanligaste avsikten med företag är att tjäna pengar till aktieägarna. Men avsikten kan likaväl vara att göra samhällsnytta och tillgodose medborgarbehov! Båda ”frukterna” är näringsrika – men den ena är något godare!

NFP-företag har fått allt mer vind i seglen runt om i världen. Företagens roll i samhället förändras.

Nu vet jag att affärsmodellen fungerar och behövs också i Sverige! Jag har varit med hela vägen. Med 20 års erfarenhet i ryggsäcken känner jag mig trygg. Jag vet vad som behövs, styrkor och svagheter

Affärsmodellen väcker motstånd, vanlig i andra länder men främmande för Sverige. Varför

Fyra principer gäller för social business

Social business, där de samhälleliga och sociala vinsterna inte bara är en positiv sidoeffekt utan själva intentionen med företaget och där vinsterna används till att uppnå företagets sociala, samhälleliga målsättningar.

– Jag har sett hur motivet att göra gott för samhället och sina medmänniskor är en urgammal och samtidigt nyuppvaknande drivkraft.

Min erfarenhet är att samhällsnyttan kan vara ett företags huvudsyfte lika väl som att dela ut vinst till aktieägarna. Social business skiljer sig inte från gängse företagande på något annat sätt än att avsikten med företaget är en annan. Man vill göra gott för sina medmänniskor och företagets vinster används till det goda som ägarna bestämt sig för att tjäna.

Social Business har allt mer fått vind i seglen runt om i världen.

Jag jobbar som VD och senior rådgivare åt Social Business Kommunikation AB. Vårt uppdrag är att göra social business känt, accepterat och utbrett i Sverige. Med Skottland som förebild har vi sedan 1998 utvecklat affärsmodellen i Västerbotten. Nu vet vi att den fungerar och är bra också för Sverige!

Låter det intressant? Låt mig berätta om hur man med allmännyttiga, icke vinstutdelande företag kan förändra samhället och världen till något bättre!

Sociala innovationer

Välfärdsbrister, fattigdom, orättvisor, arbetslöshet och krig är några av de stora sociala utmaningar som dagens och framtidens samhälle brottas med. I välfärdssektorn kombineras i dag ett passivt förhållningssätt till vad som är möjligt med en konservativ syn på innovation och entreprenörskap. Vår framtidstron brister vad gäller möjligheten att försvara och utveckla vårt fantastiska Sverige som stått modell för övriga världen och erbjudit ett liv till sina medborgare som globalt sett förblir en utopi för många människor.

Vi har varit naiva, vi klarar inte av allt vi vill är ofta det offentliga svaret på de stora frågorna. Vi vet vad vi vill men inte HUR vi ska lösa framtidsfrågorna är konsekvensen!

Välfärdssektorn behöver innovatörer och entreprenörer som Steve Jobs. Sociala entreprenörer som möter samhällsproblem genom att designa nya produkter, tjänster och metoder som leder till ett inkluderande och välmående samhälle. Världen hoppas på att få se något vi inte sett förut. Vi väntar på nya modeller som fungerar och är designade för vår tid! Överraskande till form och innehåll.

Jobs framgångskonceptet är känt över hela världen – think different. Nobelpristagaren Muhammad Yunus säger: ”vi kan utrota fattigdomen med social business”.

Med Gemenskapsföretag försvinner vinstutdelningsdilemmat!

Gemenskapsföretag

Företagen följer en not-for-profit princip.

Det betyder att de strävar efter ekonomiska vinster men använder dem för att nå det syfte som ägarna har bestämt sig för att tjäna. Företagets syfte definieras som samhälleligt i bolagsordningen.

Nyckeln till att lyckas med gemenskapsföretag är engagemang. I Västerbotten finns exempel som bevisar att social business både gör nytta för samhället och stärker den lokala gemenskapen.
Gemenskapsföretag, vår standardiserade modell av social business, är ett fungerande sätt att driva socialt företag i det svenska sammanhanget. Affärsmodellen har sin förebild i Skottlands Community Business, och Community Interest Company.

Dilemmat med vinstutdelning till aktieägarna elimineras helt i ett Gemenskapsföretag på grund av affärsmodellens konstitution – en förening som äger ett aktiebolag. En ask i ask modell med en moderförening och ett eller flera dotterbolag.

Aktiebolaget har samma ideella syfte som föreningen men ska driva sin verksamheten affärsmässigt med ett vinstintresse. Vinsten är garantin för långsiktighet och används på bästa sätt för att uppnå det samhällssyfte som ägaren, den ideella föreningen, genom sina medlemmar bestämt sig för att tjäna.

Vinsten hålls inom det avgränsade allmännyttiga ändamålet som förenar den ideella föreningen och aktiebolaget. Modern och dottern är sammansvetsade. Dottern är självständig inom ramen för de överenskomna samhällsmålen.

Det behövs en mångfald av ägar- och driftsformer för att förverkliga företag enligt principerna för social business. Gemenskapsföretag är ett av dem.

Social Business Kommunikation AB har efter många års erfarenhet och praktisk tillämpning bevis för att social business och Gemenskapsföretag också fungerar i Sverige.

Förebilden till vår standardiserade modell kommer till stor del från Skottlands community business. Där har det länge funnits lagstadgade former för sådana företag. Den senaste är Community Interest Company (CIC), en organisationsform som garanterar att vinsten inte används till annat än det som anges i företagets syftesbeskrivning kallat ”asset lock”.

Vi gav modellen namnet Gemenskapsföretag i Sverige. Vi fastnade för namnet eftersom modellen bygger på att en grupp människor som vill göra samhällsnytta går samman och engagerar sig i en ideell förening (gemenskap) som sedan äger ett eller flera aktiebolag (företag).

Idén är enkel. Gemenskapsföretag drivs affärsmässigt som alla andra företag, men målet är att lösa ett samhällsproblem.

Ett Gemenskapsföretag är uppbyggt av några centrala beståndsdelar. Grunden är en ideell förening med ett allmännyttigt syfte, vilken äger aktiebolag som bedriver affärsmässig verksamhet. Det är medlemmarna i den ideella föreningen, ”det sociala kapitalet”, som ger kraft åt satsningen. Medborgarna engagerar sig för den goda sakens skull.

Bolaget bildas med samma ändamål som föreningen och drivs självständigt och affärsmässigt. Det bedrivs med ett vinstintresse, men när vinst uppstår återinvesteras den för att användas till det syfte som medlemmarna i den ideella föreningen har bestämt sig för att tjäna.

Företag har i sin bolagsordning skrivit in att syftet med företaget är ett annat än att dela ut vinster till ägarna. Upplägget skyddar företagets allmännyttiga identitet. Eftersom den ideella föreningen äger aktiebolaget kan vinsten aldrig gå till något annat än det ändamål som föreningen har bestämt sig för att tjäna och vinsten är därigenom låst till föreningens allmännyttiga syfte.

För Sverige på tiden

En rätt dramatisk förändring har skett vad gäller produktionen av välfärdstjänster i Sverige. Denna förändring håller utan vettig orsak på att dela välfärdssverige i två läger! Det ena med en inställning att marknaden fixar allt och det andra med uppfattningen att det bästa är offentlig drift. Det sämsta utfallet av denna för-eller-emot situationen är att vi tar kliv tillbaka vad gäller kvalitén och mångfalden utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster.

Samtalen kring alternativa ägar- och driftsformer är stundtals ideologiskt tendensiös. I allra högsta grad har detta gällt ”vinstdiskussionen”. Det är naturligtvis inte helt komplikationsfritt att gemensamt insamlade skattemedel delas ut som vinst till aktieägare men samtidigt är det synnerligen kontraproduktivt att inte låta duktiga entreprenörer uppdatera välfärdsproduktionen. Förbjud vinstdrivande företag är ett av utropen!

Profit i välfärden

Profit eller non profit är de kända alternativen. Få om ens någon räknar med ett tredje alternativ, not-for-profit. Företag med vinstambitioner men som använder vinsten för att optimera samhällsnyttan.

”Västerbotten går före” var rubriken på debattsidan i Dagens Industri redan 1998. Det som uppmärksammades var att medborgarna i Jörn hade tagit saken i egna händer och startat upp sin nedlagda vårdcentral i form av ett Gemenskapsföretag. Ett allmännyttigt, icke vinstutdelande företag med en ideell förening som ägare där ca 1200 av Jörns 1860 medborgare var medlemmar. Inspirationen kom från Skottlands beprövade modell Community Business.

Regeringesn strategi 2018

Regeringens strategi för sociala företag
– ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation.

Sociala innovationer handlar om att möta samhällsutmaningar med nya idéer och lösningar som höjer kvaliteten på och förbättrar samhällets tjänster till medborgarna. Detta ökar i förlängningen medborgarnas välstånd och skapar ett inkluderande och mer hållbart samhälle.

En viktig resurs för att möta många samhällsutmaningar, inte minst sociala, är den ökande grupp företagare och entreprenörer som är verksamma inom det som benämns ”socialt företagande. Samhället behöver bli bättre på att ta tillvara den potential och nytta som det sociala företagandet tillför.

Resultat- och effektmätning lyfts återkommande som en central utmaning inom fältet för social innovation och socialt företagande. Bristande tydlighet kring innovationernas sociala inverkan och hur detta leder till långsiktiga besparingar i samhället begränsar möjligheterna att få extern finansiering samt marknadsetablering.

Sociala Innovationer

Det blir allt svårare för näringsliv och offentlig sektor att klara de stora utmaningar som samhället står inför. Parallellt med tekniska innovationer behöver vi därför också hitta sociala innovationer för att vårt samhälle ska utvecklas och uppnå social och ekonomisk balans.

– Jag gillar Vinnovas definition av social innovation ”menar social innovation menar vi utveckling av nya varor och tjänster men också nya metoder och arbetssätt som bidrar till ett inkluderande, välmående och ekologiskt hållbart samhälle”.

Social business är i det svenska sammanhanget en social innovation. Modellen innebär ett nytt sätt att se på företagande kan bidra till en lösning på problematiken med vinster i välfärden.

Många människor bär på sociala innovationer som de inte förmår förverkliga eftersom de inte finner en fungerande form för sin idé.

Med nfp-företag löser man samhällsproblem, sociala bokslutet visar samhällseffekterna

Vad är Social redovisning?

Social redovisning (SoR™) är metoden för de företag och organisationer som vill redovisa sitt sociala resultat lika noggrant som det ekonomiska. Social Business Kommunikation AB har under mer än ett decennium arbetat med att skapa det professionella och hållbara redovisningssystemet.

De effekter som uppstår till följd av företags, föreningars och även andra organisationsformers verksamheter är alltid mycket mer omfattande än vad som kan beskrivas i enbart ekonomiska termer.

Social redovisning (SoR™) är en metod för företag och organisationer att bokföra och redovisa sitt sociala resultat lika systematiskt och noggrant som sitt ekonomiska resultat. Genom metoden dokumenteras, mäts, analyseras och redovisas det sociala/samhälleliga resultatet.

Liksom den ekonomiska bokföringen börjar den sociala med en budget. Kvalitativa och kvantitativa händelser dokumenteras i regelbunden bokföring. Bokföringsmaterialet analyseras och sammanställs i ett socialt bokslut som granskas genom en social revision. Allt detta presenteras senare i en årsberättelse.

IMPACTindex

IMPACTindex är ett betydelsefullt inslag i den sociala redovisningen för att sammanfatta resultaten av med ett mått. Indexet är det sammanfattande måttet för förbundets värdeskapande i samhället.

Index är ursprungligen latin och betyder pekare medan impact ofta används som ett begrepp för den påverkan en organisation har på samhället och dess medborgare. impactindex visar måluppfyllelse i procent i förhållande till förbundets mål, och indikatorer i den sociala budgeten. Indexet ger en samlad bedömning av måluppfyllelsen och kan jämföras med årets resultat, ”den sista raden” i ett ekonomiskt bokslut.

Högt index pekar på positiv samhällspåverkan, hög grad av måluppfyllelse och god kvalitet i verksamheten.