FöR SVERIGE, På TIDEN

SOCIAL BUSINESS

SAME SAME, BUT DIFFERENT

SOCIAL BUSINESS

SOCIALA INNOVATIONER

SOCIALA BOKSLUT

"Social business är inte förmer än traditionellt företagande men det omvända gäller inte heller”

Social business?

Den vanligaste avsikten med företag är att tjäna pengar till aktieägarna. Men avsikten kan likaväl vara att göra samhällsnytta! Båda "frukterna" är näringsrika – men den ena är något godare!  

Social business

Social business har fått allt mer vind i seglen runt om i världen. Nu vet vi att affärsmodellen fungerar och behövs också i Sverige! Jag har varit med hela vägen. Med gammalt bagage i ryggsäcken blir man stark. En verksamhetsmodell som väcker motstånd, vanlig i andra länder men främmande för Sverige. Varför?

Social business, där de samhälleliga och sociala vinsterna inte bara är en positiv sidoeffekt utan själva intentionen med företaget och där vinsterna används till att uppnå företagets sociala, samhälleliga målsättningar.

– Jag har sett hur motivet att göra gott för samhället och sina medmänniskor är en urgammal och samtidigt nyuppvaknande drivkraft.

Min erfarenhet är att samhällsnyttan kan vara ett företags huvudsyfte lika väl som att dela ut vinst till aktieägarna. Social business skiljer sig inte från gängse företagande på något annat sätt än att avsikten med företaget är en annan. Man vill göra gott för sina medmänniskor och företagets vinster används till det goda som ägarna bestämt sig för att tjäna.

Social Business har allt mer fått vind i seglen runt om i världen.

Jag jobbar som VD och senior rådgivare åt Social Business Kommunikation AB. Vårt uppdrag är att göra social business känt, accepterat och utbrett i Sverige. Med Skottland som förebild har vi sedan 1998 utvecklat affärsmodellen i Västerbotten. Nu vet vi att den fungerar och är bra också för Sverige!

Låter det intressant? Låt mig berätta om hur man med allmännyttiga, icke vinstutdelande företag kan förändra samhället och världen till något bättre!

Fyra principer gäller för social business

  •    Drivs affärsmässigt
  •    Har samhälleligt syfte och sociala mål
  •    Återinvesterar vinsten
  •    Transparens

Jobs och Yunus

Välfärdsbrister, fattigdom,  orättvisor, arbetslöshet och krig är några av de stora sociala utmaningar som dagens och framtidens samhälle brottas med. I välfärdssektorn kombineras i dag  ett passivt förhållningssätt till vad som är möjligt med en konservativ syn på innovation och entreprenörskap. Vår framtidstron brister vad gäller möjligheten att försvara och utveckla vårt fantastiska Sverige som stått modell för övriga världen och erbjudit ett liv till sina medborgare som globalt sett förblir en utopi för många människor.

Vi har varit naiva, vi klarar inte av allt vi vill är ofta det offentliga svaret på de stora frågorna. Vi vet vad vi vill men inte HUR vi ska lösa framtidsfrågorna är konsekvensen!

Välfärdssektorn behöver innovatörer och entreprenörer som Steve Jobs. Sociala entreprenörer som möter samhällsproblem genom att designa nya produkter, tjänster och metoder som leder till ett inkluderande och välmående samhälle. Världen hoppas på att få se något vi inte sett förut. Vi väntar på nya modeller som fungerar och är designade för vår tid! Överraskande till form och innehåll.

Jobs framgångskonceptet  är känt över hela världen – think different! Nobelpristagaren Muhammad Yunus säger: ”vi kan utrota fattigdomen med social business”.

Steve Jobs. Foto: Matthew Yohe

Foto: Matthew Yohe







För Sverige på tiden

En rätt dramatisk förändring har skett vad gäller produktionen av välfärdstjänster i Sverige. Denna förändring håller utan vettig orsak på att dela välfärdssverige i två läger! Det ena med en inställning att marknaden fixar allt och det andra med uppfattningen att det bästa är offentlig drift. Det sämsta utfallet av denna för-eller-emot situationen är att vi tar kliv tillbaka vad gäller kvalitén och mångfalden utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster.

Samtalen kring alternativa ägar- och driftsformer är stundtals ideologiskt tendensiös. I allra högsta grad har detta gällt ”vinstdiskussionen”. Det är naturligtvis inte helt komplikationsfritt att gemensamt insamlade skattemedel delas ut som vinst till aktieägare men samtidigt är det synnerligen kontraproduktivt att inte låta duktiga entreprenörer uppdatera välfärdsproduktionen. Förbjud vinstdrivande företag är ett av utropen!

Not-for-profit

Profit eller non profit är de kända alternativen. Få om ens någon räknar med ett tredje alternativ, not-for-profit. Företag med vinstambitioner men som använder vinsten för att optimera samhällsnyttan.

”Västerbotten går före” var rubriken på debattsidan i Dagens Industri redan 1998. Det som uppmärksammades var att medborgarna i Jörn hade tagit saken i egna händer och startat upp sin nedlagda vårdcentral i form av ett Gemenskapsföretag. Ett allmännyttigt, icke vinstutdelande företag med en ideell förening som ägare där ca 1200 av Jörns 1860 medborgare var medlemmar. Inspirationen kom från Skottlands beprövade modell Community Business.

 

Sociala Innovationer

Det blir allt svårare för näringsliv och offentlig sektor att
 klara de stora utmaningar
som samhället står inför. Parallellt med tekniska innovationer behöver vi därför också hitta sociala innovationer för att vårt samhälle ska utvecklas och uppnå social och ekonomisk balans.

– Jag gillar Vinnovas definition av social innovation ”menar social innovation menar vi utveckling av nya varor och tjänster men också nya metoder och arbetssätt som bidrar till ett inkluderande, välmående och ekologiskt hållbart samhälle”.

Social business är i det svenska sammanhanget en social innovation. Modellen innebär ett nytt sätt att se på företagande kan bidra till en lösning på problematiken med vinster i välfärden.

Många människor bär på sociala innovationer som de inte förmår förverkliga eftersom de inte finner en fungerande form för sin idé.

Gemenskaps­företag

Företagen följer en not-for-profit princip.

Det betyder att de strävar efter ekonomiska vinster men använder dem för att nå det syfte som ägarna har bestämt sig för att tjäna. Företagets syfte definieras som samhälleligt i bolagsordningen.

Nyckeln till att lyckas med gemenskapsföretag är engagemang. I Västerbotten finns exempel som bevisar att social business både gör nytta för samhället och stärker den lokala gemenskapen.
Gemenskapsföretag, vår standardiserade modell av social business, är ett fungerande sätt att driva socialt företag i det svenska sammanhanget. Affärsmodellen har sin förebild i Skottlands Community Business, och Community Interest Company.

Dilemmat med vinstutdelning till aktieägarna elimineras helt i ett Gemenskapsföretag på grund av affärsmodellens konstitution – en förening som äger ett aktiebolag. En ask i ask modell med en moderförening och ett eller flera dotterbolag.

Aktiebolaget har samma ideella syfte som föreningen men ska driva sin verksamheten affärsmässigt med ett vinstintresse. Vinsten är garantin för långsiktighet och används på bästa sätt för att uppnå det samhällssyfte som ägaren, den ideella föreningen, genom sina medlemmar bestämt sig för att tjäna.

Vinsten hålls inom det avgränsade allmännyttiga ändamålet som förenar den ideella föreningen och aktiebolaget.  Modern och dottern är sammansvetsade. Dottern är självständig inom ramen för de överenskomna samhällsmålen.

Det behövs en mångfald av ägar- och driftsformer för att förverkliga företag enligt principerna för social business. Gemenskapsföretag är ett av dem.

Social Business Kommunikation AB har efter många års erfarenhet och praktisk tillämpning bevis för att social business och Gemenskapsföretag också fungerar i Sverige.

Förebilden till vår standardiserade modell kommer till stor del från Skottlands community business. Där har det länge funnits lagstadgade former för sådana företag. Den senaste är Community Interest Company (CIC), en organisationsform som garanterar att vinsten inte används till annat än det som anges i företagets syftesbeskrivning kallat ”asset lock”.

Vi gav modellen namnet Gemenskapsföretag i Sverige. Vi fastnade för namnet eftersom modellen bygger på att en grupp människor som vill göra samhällsnytta går samman och engagerar sig i en ideell förening (gemenskap) som sedan äger ett eller flera aktiebolag (företag).

Idén är enkel. Gemenskapsföretag drivs affärsmässigt som alla andra företag, men målet är att lösa ett samhällsproblem.

Ett Gemenskapsföretag är uppbyggt av några centrala beståndsdelar. Grunden är en ideell förening med ett allmännyttigt syfte, vilken äger aktiebolag som bedriver affärsmässig verksamhet. Det är medlemmarna i den ideella föreningen, ”det sociala kapitalet”, som ger kraft åt satsningen. Medborgarna engagerar sig för den goda sakens skull.

Bolaget bildas med samma ändamål som föreningen och drivs självständigt och affärsmässigt. Det bedrivs med ett vinstintresse, men när vinst uppstår återinvesteras den för att användas till det syfte som medlemmarna i den ideella föreningen har bestämt sig för att tjäna.

Företag har i sin bolagsordning skrivit in att syftet med företaget är ett annat än att dela ut vinster till ägarna. Upplägget skyddar företagets allmännyttiga identitet. Eftersom den ideella föreningen äger aktiebolaget kan vinsten aldrig gå till något annat än det ändamål som föreningen har bestämt sig för att tjäna och vinsten är därigenom låst till föreningens allmännyttiga syfte.

Hör av er!!

Sociala bokslut

Social redovisning (SoR™) är metoden för de företag och organisationer som vill redovisa sitt sociala resultat lika noggrant som det ekonomiska. Social Business Kommunikation AB har under mer än ett decennium arbetat med att skapa det professionella och hållbara redovisningssystemet.

De effekter som uppstår till följd av företags, föreningars och även andra organisationsformers verksamheter är alltid mycket mer omfattande än vad som kan beskrivas i enbart ekonomiska termer.

Social redovisning (SoR™) är en metod för företag och organisationer att bokföra och redovisa sitt sociala resultat lika systematiskt och noggrant som sitt ekonomiska resultat. Genom metoden dokumenteras, mäts, analyseras och redovisas det sociala/samhälleliga resultatet.

Liksom den ekonomiska bokföringen börjar den sociala med en budget. Kvalitativa och kvantitativa händelser dokumenteras i regelbunden bokföring. Bokföringsmaterialet analyseras och sammanställs i ett socialt bokslut som granskas genom en social revision. Allt detta presenteras senare i en årsberättelse.

Med social business löser man samhällsproblem, sociala bokslutet visar samhällseffekterna.

Tjänster

Jag jobbar som senior rådgivare hos Social Business Kommunikation AB. Vi hjälper till med allt som gäller social business och sociala bokslut. Hör av dig!

Inspirationsföreläsningar!

Efter mer än tio års erfarenhet av social business och Gemenskapsföretag vågar jag påstå att jag hittat ett koncept som på ett positivt sätt kan bidra till näringslivets och den svenska välfärdsproduktionens utveckling och förnyelse i Sverige.

Efter mer än tio års erfarenhet av social business och Gemenskapsföretag vågar jag påstå att jag hittat ett koncept som på ett positivt sätt kan bidra till näringslivets och den svenska välfärdsproduktionens utveckling och förnyelse i Sverige.

Efter mer än tio års erfarenhet av social business och Gemenskapsföretag vågar jag påstå att jag hittat ett koncept som på ett positivt sätt kan bidra till näringslivets och den svenska välfärdsproduktionens utveckling och förnyelse i Sverige.

Låter det intressant?

Boka en föreläsning!

Några rubriker för mina föreläsningar:

  •    Vägen ut ur vinstdilemmat.
  •    Social Business – ett nytt sätt att se på ekonomi och företagande
  •    Varför Social Redovisning? Så gör man!
  •    Jörnborna tog över sin vårdcentral
  •    Alla ska ha chansen – GF Chansen ett arbetsintegrerande socialt företag
  •    IF blir GF, kommersialisering av en idrottsförening med bibehållen folkrörelsekarraktär
  •    Kulturakademin i Storuman. Musikskola i form av ett Gemenskapsföretag

Från idé till succé!

Har du/ni ett aktuellt samhällsproblem som kan tänkas bli löst genom Social business/Gemenskapsföretag. Jag kan hjälpa er att bedöma om det är möjligt och sedan ge support från start till färdigt företag.

Jag har nu gjort det så många gånger så jag tror jag kan hjälpa er att undvika fallgropar och med att hitta goda strategier för att lyckas.

Har du/ni ett aktuellt samhällsproblem som kan tänkas bli löst genom Social business/Gemenskapsföretag. Jag kan hjälpa er att bedöma om det är möjligt och sedan ge support från start till färdigt företag.

Jag har nu gjort det så många gånger så jag tror jag kan hjälpa er att undvika fallgropar och med att hitta goda strategier för att lyckas.

Jag har nu gjort det så många gånger så jag tror jag kan hjälpa er att undvika fallgropar och med att hitta goda strategier för att lyckas.

Hör av dig!

Sociala bokslut!

Det räcker inte med att redovisa pengarna. Trots den italienska dubbelbokföringens förträfflighet behövs det något mer. Den täcker inte det viktigaste. Jag har jobbat med social redovisning – SoR – över 15 år. En metod att redovisa de sociala och samhälleliga effekterna och resultaten trovärdigt, systematiskt och parallellt med de ekonomiska. SoR är också ett CSR verktyg för företag.

Jag utbildar er i social redovisning både teori och praktik. Samtidigt kan ni implementera metoden i ert företag. Vi gör det från ax till limpa. Jag föreläser gärna om varför man gör sociala bokslut och hur det går till.

Jag utbildar er i social redovisning både teori och praktik. Samtidigt kan ni implementera metoden i ert företag. Vi gör det från ax till limpa. Jag föreläser gärna om varför man gör sociala bokslut och hur det går till.

Hör av dig!

"Gemenskaps­företag löser samhällsproblem
och sociala bokslutet visar resultatet.

Mina åsikter

Jag går emot strömmen genom att tro att godhet och sociala avsikter mycket väl går att kombinera med företagande och affärs­mässighet.
  • Fazers nedläggning av Lövånger bröd upprör! Man ska tänka efter före man säljer.

    Stöd de anställda och kampen mot Fazers nedläggning av bageriet i Hökmark! Rädda landsbygden är argumenten. En lönsam produktion försvinner från Lövångerbygden! I tider av samtal om vinsternas och vinstutdelningens konsekvenser är detta intressant. Grundfrågan är, i vilket syfte driver Fazer bageriet? Jag tror inte det finns i Fazers affärsidé att rädda landsbygden,…

    Läs mer
  • Saklighet

    Den viktiga frågan om mångfald av utförare i välfärdsproduktionen har i Sverige ofta varit onyanserad och tendentiös och alldeles för lite byggd på fakta och ärligt uppsåt. Erik Helmersson i DN hjälper inte saken genom att påstå: ”till skillnad från det offentliga har privata aktörer som drivkraft att deras resurser används så effektivt som…

    Läs mer
  • Social business – ett nytt sätt att se på företagande

    När jag första gången hörde talas om social business sattes allt jag lärt mig att tänka om företagande på huvudet. Det handlade om ett helt nytt sätt att se på ekonomi, företagande och entreprenörskap. Affärsmodellen bygger på övertygelsen att det finns entreprenörer, företagare som vill driva företag med ett annat…

    Läs mer
"Jag vill sprida idén om social business".

Om mig

Jag vill förändra världen med business och få ett ännu bättre Sverige.

Till mönsterlandet Sverige

Jag kom 1970 till en högstadieskola i Olofström med över 50 elever, av nöden “tvångsflyttade” från Finland till Sverige.

25 år gammal lämnade jag Finland och flyttade till Sverige. När jag kom till Sverige tyckte jag att allt var helt fantastiskt. Jämlikheten och omsorgen om alla utgjorde kärnan i det svenska folkhemmet, ett samhälle impregnerat av mjuka värden. Jag gillade Sverige från första stund. Allt fungerade så väl! Ingen arbetslöshet och en stark expanderande offentlig sektorAmbitionen var att det skulle bli ännu bättre. Det fanns ingen arbetslöshet, arbetskraft importerades, privat sektor fungerade väl och resurserna tycktes oändliga i den offentliga sektorn. När jag kom till Sverige möttes jag av ett välfungerande socialt ansvarstagande nation som ville förändra verkligheten härföraren hette Olof Palme.

En stark social drivkraft var grunden som ville allas väl. Inga styvbarn!. Inte konstigt att jag föll pladask. Vi trodde på framtiden. Det lockade många till Sverige ett hederligt och solidariskt samhällssystem med marknadsekonomi och kapitalism som grund.

  • Född i Finland, Gamlakarleby
  • Lärarexamen 1967
  • Tennis, opera/kör och basket
  • Flyttade till Olofström i Sverige 1970
  • Lärare vid grundskolan 70-77
  • Storumans Folkhögskola 77-95
  • Kooperativ utveckling
  • Social business 1998 …
  • Sociala bokslut/CSR 1998 …

Gammal kärlek kan rosta

Harriet och jag möttes på ett körläger och fann varandra direkt. Full av energi och lycka. Jag ville satsa allt. Jag var trollbunden av Harriet. Jag är beredd att göra allt för oss!

Det är just den här sortens djärv beslutsamhet som kommer av passion.  Passion för en människa, för en ideell organisation, Sverige AB, Volvo och annat viktigt börjar just så. Passionen, förutsättningen för att våga ta språnget när man vill någonting tillräckligt mycket .

Harriet och jag som brukligt är ville organisera vår passion, vi förlovade oss. Förstadiet till en livslång organisation – äktenskapet. ! Vi gifte oss 31 januari 1970.  Pontus, Victoria och Robert behöver service, bygga hus, dra in pengar med mera. Tiden räcker knappt till. Relationen som börjat med en pirrande känsla hade nu gått in i produktionsfasen.

Vardagen tar över. Vart tog passionen vägen? Jobb och slit för att hålla livet igång – vi är en institution.

40 år senare! Nu behöver vi inte anstränga oss allt flyter på och är lugnt och tryggt. Vi trivs och vanan har tagit över. Institutionen fungerar och vi är nu i trygghetshörnet!

Men passionen och visionen? Engagemanget för den gemensamma saken? Vi borde skärpa oss. Förnya oss? Ge järnet! Vi får passa oss så det inte spricker.

Ja! Som med vår passion, så är det för för Sverige AB – vår välfärd, demokrati och näringsliv. Vi borde skärpa oss och förnya oss. Ge järnet!

Min mamma sa under våra 20 första år i Sverige: ”ni lever över era tillgångar, svenskarna är för bekväma och bortskämda”.  Passa er sa hon, för hon visste att man måste vårda och förnya det man har – annars rostar det!

Senior Advisor

Jag arbetade som lärare i Storuman ända fram till 1998 då jag av en tillfällighet upptäckte Community Business. En affärsmodell som innebär ett nytt sätt att se på företagande och ekonomi. Det ändrade mitt liv. Då träffade jag Tor Justad från Skottland, sakkunnig i Community business, han gjorde att jag bytte spår i mitt yrkesliv.

Han övertygade mig om att det finns entreprenörer som vill driva företag med ett annat syfte än att själv tjäna pengar! Han fick mig att förstå att ett företag kan ha en annan avsikt än att dela ut monetär avkastning till ägarna. Avsikten kund lika väl vara att tjäna samhället och dess medborgare.

Jag bestämde mig för att göra världen bättre med hjälp av business!

Övertygelsen att Community Business också behövdes i Sverige drev mig att ta initiativet till ett supportföretag, CB Support Sweden, som numer heter Social Business Kommunikation AB. Vi ville testa modellen och harmonisera den till svenska förhållanden. Vi gav modellen namnet Gemenskapsföretag, och själva affärsmodellen kallar vi social business.

Sedan dess har jag varit affärsrådgivare och implementerat social business i Sverige. Parallellt med detta har jag utvecklat och implementerat – SoR – social redovisning i syfte att redovisa samhälleliga effekter i företag som har sociala mål och vill ta socialt ansvar. Under 2016 deltar jag i att utveckla ett IT verktyg som ska underlätta det sociala bokslutsarbetet.

Mina exempel

Min strategi var att skapa goda exempel lyckades. Jag hänvisar gärna och med stolthet till  Hälsogemenskapen i Jörn, GF Chansen, Sportassistans och Hotell Gamla Fängelset i Umeå samt Kulturakademin i Storuman är Fem exempel var och en med tydligt modellvärde.

När landstingets hälsocentral i Jörn lades ner stod ortsborna utan doktor, ett problem som berörde alla i bygden. Alla gick därför samman och tog tillbaka sin doktor och vårdcentral genom att starta ett Gemenskapsföretag.

I Storuman startat upp den musikskola som lades ner för att den kostade kommunen för mycket pengar. Genom Kulturakademin som musikskolan heter har befolkningen fått tillbaka sin musikskola och kommunen behöver bara betala hälften av vad det kostade förut.

GF Chansen i Umeå startades för att också psykiskt sjuka och andra skulle integreras på arbetsmarknaden och GF Sportassistans för att ge idrotten nya möjligheter. Därutöver har det varit fantastiskt trevligt att driva Gemenskapsföretaget Social Business Kommunikation AB i syfte att sprida iden om social business.

Alla fem lösningar på väsentliga samhällsutmaningar.

För Sverige på tiden

Nu är det verkligen på tiden att ge allt för Sverige. Det finns mycket att göra. Slipa på det fina som redan finns men det är också på tiden att göra något nytt för Sverige.

Jag ska också delta i att utveckla ett Web baserat redovisningsprogram för att underlätta arbetet med sociala bokslut. Det är viktigt att vi kan redovisa ofta osynliga sociala vinster så att de blir jämbördiga och synliga parallellt med det ekonomiska.

Under 2016 ska jag skriva klart min bok ”För Sverige på tiden”!

Det finns att göra också för mig som  fyllt 70! Men realistiskt sätt har jag bara 20 år kvar av mitt fantastiska yrkesliv!

Hör av dig!

Jag har sedan 1998 testat social business och social redovisning. Nu vet jag att det fungerar! Jag vill verkligen gärna komma i kontakt med Dig som är intresserade av detta.  

070-606 00 73

Herrgårdsvägen 1
903 37 Umeå

Ditt namn*

Din epost*

Ämne

Please leave this field empty.

Ditt meddelande